lördag 9 januari 2010

Kyla

Godkväll ! Har tänkt på en sak fram å tillbaka i veckan. Hur kan en spruta bara stoppa ett liv så där ? Jag fattar inte... det går ju inte. Tänker på det ögonblicket då vetrinären stack in sprutan i Tindra.. vill ha henne tillbaka, saknaden går verkligen inte å beskriva... Drömmer om henne i bland, vill bara att drömmarna ska bli verklighet! Vi behöver henne tillbaka.. vi behöver hennes glädje, värme & lycka ! Ett hål som alltid kommer finnas där.. det kommer aldrig bli helt igen, för det är ingen som kan ersätta henne.. ingen kan täcka igen hålet hur mycket man än fixar å trixar.. det alltid där ! Jag hittar inga ord.. för att förklara hur det känns, Känslan är hemsk... det ända jag har kvar av min hund är minnen... minnen som ingen kan ta i från mig, Å underbara fantastiska stunder som vi har spenderat tillsammans.. Stunder då man verkligen har skrattat, gråtit.. & varit arg.. svårt att tro att man kan bli arg på en sån där liten hund... men om man sumerar tiden tillsammans med henne så har det varit dagar & år som varit så underbara... En trogen vän som aldrig sviker.. Hon va så älskad, Jag älskar henne så mycket fortfarande... Har kvar hennes favorit saker.. känner hennes underbara doft i dem.

Nu ska jag sluta... ska hämta min kära lilla vän emma johansson:)
Ha de bäst.