Jag kan uttrycka mig hur mycket som helst om varför man drabbas utav cancer. Var tredje person drabbas av det och dör. man tänker inte på hur hemskt det förän det är någon man känner drabbas utav det. Mitt hjärta gråter och jag är så rädd. Cancer skrämmer mig. Personer som kämpar i år för att överleva & vissa orkar bara några månader. Va är det för något som gör att vissa får det och vissa får det inte?
Johan säger till mig att sluta tänka på såna som får det eller att jag ska sluta prata om såna hemska saker. Nu i veckan drömmde jag om min mormor, hon fick hjärntumör. Suck jag mår dåligt av att tänka på alla människor som faktiskt har det.
Minns dem första nätterna på kvarnbacken så väl. Tindra hade just gått bort och jag var trasigare än någonsin. Jag jobbade med en underbar person då! Hon var precis som en mamma på jobbet. Jag slutade jobba på kvarnbacken för ca 1 år sedan och jag saknar verkligen personalen där.
I lördags fick jag reda på något hemskt, hon har dött, hon har dött i cancer.
Va ska jag säga? Jag är chockad, jag är helt tom, jag saknar dig och du förtjänade bättre än så! jobbade natt en hel sommar och det räckte för personalen där blev som en familj.
Tack för tiden med dig, du hade ett så gott hjärta och jag hoppas du har det bra där
du är nu.
